Debatt. .

2019-12-07 12:00
Foto: Hasse Holmberg / TT
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Ekonomiutbildningarna är föråldrade

Dagens ekonomiutbildningar måste bli mer verklighetsanknutna och framför allt lära ut den roll som pengaskapare som bankväsendet har i ekonomin – om vi ska undvika framtida kriser. Det skriver 83 ekonomer och organisationer i ett öppet brev till landets ekonomiutbildningar.

Professorer och Lärarkårer på Ekonomiutbildningar, Banker och deras roll i skapandet av pengar är en väsentlig del av moderna, finansialiserade ekonomier. Likväl ges dagens ekonomistudenter en långtifrån fullgod bild av saken. Som personer med makt att påverka nästa generation ekonomer, är det av stor vikt att ni ser över bankers roll i ekonomiämnet och bringar detta i linje med samtida forskning. Ekonomistuderande behöver förstå hur banker fungerar i verkligheten för att kriser av det slag vi redan har upplevt ska kunna undvikas och för att kunna organisera ekonomin bättre i framtiden.

Vad lärs för närvarande ut?

Över hela världen fortsätter läroböcker i ekonomi, några av dem från 1960-talet, att lära ut en modell i vilken affärsbanker inte är mer än mellanhänder. Banker antas då bara flytta runt existerande pengar, som smörjmedel i en maskin. Många ekonomikurser sätter sin lit till dessa modeller, utan att bry sig om empirin som motsäger dem. Det resulterar i en obalanserad syn på hur det monetära systemet fungerar och bankernas roll i ekonomin.

Hur skapas pengar?

Som forskning från Bank of England, Bundesbank [Riksbanken] och åtskilliga andra har visat, är banker på intet vis mellanhänder; de kanaliserar inte befintliga medel från sparare till låntagare. Merparten av pengarna i omlopp skapas av affärsbanker. Till skillnad från andra finansiella institutioner, som inte har rätt att skapa pengar, skapar bankerna dessa när de beviljar lån. Vid beviljandet flyttar inte den aktuella banken existerande medel från något annat konto, utan tillverkar pengarna där och då, genom att kreditera låntagarens konto. Därför bestäms bankers utlåning av låntagares efterfrågan, vinstkalkyler och finansiella regelverk, inte av redan existerande medel (såsom människors besparingar) eller av centralbanksreserver. Detta faktum är helt i linje med modern teori om kredit- och penningskapande, men sådan saknas i de flesta av dagens läroböcker och kursplaner.

Affärsbanker bestämmer också vart pengar tar vägen. Omkring 80% av de nyskapade pengarna i länder som USA och Storbritannien går idag till finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, snarare än till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin; något som bidrar till skenande bo- och markpriser, liksom till bostadskriser. I det Globala Syd har 33 storbanker efter 2015 års Parisöverenskommelse pumpat in 1,9 biljoner dollar i fossilbränsleindustrier, därmed direktinfluerat de ekonomier som först och hårdast kommer att känna av klimatförändringarna. Bankernas makt att skapa pengar har således enorma implikationer för ekonomiers utformning och stabilitet. Men inte heller detta får morgondagens ekonomer höra eller läsa om, annat än undantagsvis på dagens utbildningar.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vilka är följderna?

Ovannämnda modeller, ofullständigt presenterade och utan att inkludera forskning om finanssektorn, riskerar leda ekonomistuderande – vilka ej sällan hamnar på inflytelserika poster i samhället – att dra felaktiga slutsatser. Ett exempel är slutsatsen att man för att kreditfinansiera investeringar i ekonomin först behöver uppmuntra människor att öka sitt sparande. Andra missuppfattningar som florerar är att pengar är en bristvara och att investeringar i den offentliga sektorn alltid tränger undan investeringar i den privata.

Vidare bör påpekas att den huvudsakliga drivkraften bakom 2008 års finanskris var den privata sektorns kredit- och skulduppbyggnad, då banker lånade ut exempellösa mängder till fastighets- och finansmarknader. Att krisen kom som en överraskning för majoriteten professionella ekonomer, berodde till en inte obetydlig del på kunskapsluckor, just vad gäller bankernas makt att skapa pengar och påverka ekonomin i stort.

Samma teorier som orsakade dessa kunskapsluckor, lärs elva år senare fortfarande okritiskt ut till ekonomistuderande. När banker i den verkliga världen bevisligen fungerar på ett visst sätt, varför undervisas inte studenter om detta? Allehanda beslut studenterna kommer att fatta i sina framtida karriärer – rörande finansiella regelverk, eller hur man närmar sig frågor om uppblåsta tillgångspriser och improduktiv utlåning – påverkas av vad de fått lära sig vid sina respektive högskolor och universitet.

Vad är det vi vill?

Världen över fordrar ekonomistuderande från nätverket Rethinking Economics samt medlemmar från rörelsen International Movement for Monetary Reform (IMMR), bland annat Positiva Pengar i Sverige ,att lärare och föreläsare tar itu med denna lucka i utbildningen. De efterfrågar undervisning som utgår från evidensbaserad forskning, inte från teoriböckers föråldrade modeller; böcker användbara endast för att kontrastera tidigare trosartiklar mot samtida verklighet. Viktigast av allt, de vill ha en mer balanserad bild av finanssektorns roll, en bild som ger utrymme för förenklade modeller men även inkluderar alternativa perspektiv. De riktar detta brev till universitet och högskolor i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Afrika i syfte att driva fram förbättringar på utbildningarna.

Vi stöder helt och fullt de studerande i detta. Vi vill se professorer och fakultet möta studenternas krav och undersöka hur en mer grundläggande förståelse av bankernas roll i det monetära systemet och den moderna ekonomin kan bli en integrerad del av ekonomiundervisningen. Dagens ekonomistuderande är framtidens makthavare, opinionsbildare, politiker, finansiärer och företagsledare. Om de globalt ska kunna bidra till stabila och produktiva ekonomier, måste de ha en realistisk bild av banker och pengaskapande.

Steve Keen, professor i nationalekonomi, författare till ”Debunking Economics”

Kate Raworth, ekonom och författare till ”Donut ekonomi: sju principer för en framtida ekonomi”

Harald Enoksson, doktorand i nationalekonomi, Handelshögskolan i Oslo

Carolina Sundell, ekonomijournalist

Alexander Jakobsen, ingenjörsstudent i industriell ekonomi på KTH 

Samuel Kazen Orrefur, författare till Katalys och Positiva Pengars rapport ”Förstatliga pengarna”

Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi, Stockholms universitet

Lars P. Syll, professor i samhällskunskap, Malmö universitet

Deniz Kellecioglu, PhD, forskare i internationell politisk ekonomi

Övriga undertecknare finns på positivapengar.se

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.